Hjälmare Kanal är Sveriges äldsta

Kanalen byggdes under åren 1629-1639 och är därmed Sveriges äldsta byggda vattenväg. Därefter är den ombyggd flera gånger.

Kanalen byggdes för nyttotrafik, främst mellan Örebro och Stockholm.

En del av "Svea kanal"

De ursprungliga planerna var att Hjälmare Kanal skulle vara en del i "Svea Kanal", ett projekt som aldrig färdigställdes och som skulle förbinda Östersjön med Västerhavet. "Svea Kanal" omnämndes första gången i skrivelse av Gustav Vasa 25 juni 1526, då som en framkastad tanke att "genom en graf förena Vänern med Hjälmaren och denna åter med Mälaren, i den händelse den å, som sammanbinder dessa sjöar, skulle befinnas för trång". Gustav Vasa gjorde dock inget mer för projektets förverkligande. De följande regenterna hade dock också intresse för denna tänkta farled. Erik XIV beslutade att en "genväg för sjöfarten mellan Stockholm och Älfsborg" skulle byggas. Karl IX hade också tankar på denna farled men mellan Mälaren och Hjälmaren tänkte sig han att Torshällaån (Eskilstunaån) skulle användas. Det var Gustaf II Adolf som 1629 tog beslutet om att bygga en kanal med i stort sett Hjälmare Kanals nuvarande sträckning, kallat "Hjälmare slussverk". Tanken på en "Svea kanal" fanns kvar ännu en bit in på 1900-talet.

Kanalens byggnad

Efter beslutet av Gustaf II Adolf 1629 tog det tio år att färdigställa den första farleden på Hjälmare kanals plats. Det som i kungens beslut benämns "Hjälmare slussverk" kom att kallas "Arboga graf" och senare "Hjälmare kanal". Denna första farled tog en annan väg från Arbogaån till Kvarnsjön, som fortfarande finns kvar men utan slussar. Den tog från början vägen över fem små sjöar totalt.

Flera ombyggnationer av har gjorts av kanalen sedan 1639. De största ombyggnaderna genomfördes 1770-1776 och 1819-1830. Det var under den senare perioden som en ny kanal byggdes mellan Arbogaån och Kvarnsjön efter förslag från Baltzar von Platen. I samband med en sänkning av Hjälmarens vattenstånd åren 1877-1887 fördjupades delen närmast Hjälmaren och slussarna vid Notholmen byggdes om.

Under åren har Hjälmare kanal haft en stor betydelse för nyttotransporter. En statistikuppgift i Nordisk familjebok Uggleutgåvan säger: "1906 trafikerades kanalen af 978 segelfartyg och båtar samt 843 ångfartyg, för hvilka trafikafgiften uppgick till 45,095kr". Nyttotrafiken upphörde inte helt förrän på 1970-talet då de för kanaltrafik anpassade tankbåtarna Örebro tank och Nortank slutade gå sin regelbundna trad mellan Stockholm och Örebro.

Idag är Hjälmare Kanal flitigt utnyttjad för rekreation och nöje. Att paddla kanot på kanalen är en skön naturupplevelse. Passagerarbåtar trafikerar regelbundet kanalen under sommarhalvåret och ett stort antal fritidsbåtar slussar upp och ned.

Slussning i Hjälmare Kanal

Slussning i kanalen är intressant att beskåda. På sidan Bildspel Slussning kan du se detta på nätet.

Bilder och länkar

Missa inte Bilder kanalen med bildgalleri. På sidan Kanallänkar finns länkar relevanta för Hjälmare kanal.

Diskutera gärna Hjälmare kanals historia i Forum Västra Mälardalen